söndag 22 november 2009

Anledningar till att man exploderar 2.0

Well. Det där om Nöjesguiden. Jag kan väl hålla med om att det inte är...världens genomsmartaste, mest genomformulerade försök till debattartikel. Och att den skjuter ganska mycket bredvid mål och sluggar rätt vilt åt alla möjliga håll. Det är ganska många svordomar. Och ganska långt ifrån den ideala balansen av förnuft och känsla vi eftersträvar här på bloggen.

När jag pratade om mitt förhållande i väldigt frustrerade ordalag... det är klart att det inte handlade om en jävla tvättkorg. Jag skrev ett inlägg som var personligt på ett ganska dåligt sätt, där jag förklarade mer utförligt exakt varför det här kändes som en så laddad fråga för mig.
Jag tog bort det. Av flera anledningar.

Men jag tycker jag kan säga det här: jag är väldigt glad att jag inte längre är i ett förhållande där jag känner att jag har reducerats till en obetald terapeut/känslomässig askkopp.

Och grejen är att ju hon skulle kunna ha satt sig i en sådan här panel, anyday, anytime, och joinat in med klagomål på hopplöst slarviga killar och duktiga, ambitiösa tjejer som tvingas bli projektledaren i relationen. Och alla skulle ha applåderat henne och dunkat henne i ryggen, utan att någonsin ställa några följdfrågor eller fråga efter en annan version av hur det faktiskt var. Det skapar en viss frustration inom mig.
Och än mer otacksamt när man dessutom känner att allt det man faktiskt gjorde blev systematiskt osynliggjort.

Om det här har något med jämställdhetsdebatt att göra? Nej, det har det väl kanske inte. Men det kanske förklarar lite varför man fullständigt exploderar av ett Nöjesguiden-nummer och häver ur sig svordomar som om det inte fanns någon morgondag. Jag känner mig väl fortfarande rätt kränkt och sårad helt enkelt. Nå. Låt oss aldrig bli privata med varandra igen, I månghövdade läsarskara. Från och med nu ska jag återgå till att blogga putslustigheter och östeuropeisk litteratur.

Inga kommentarer: