fredag 4 september 2009

Pauline Stainer - Yxa (efter Michelangelo)


Man har sett pietán
bakom glas
därför att en galning
högg av madonnans händer.

Jag spelar om varje slag
i slow motion
som om de fem ursprungliga slagen
inte var nog.

Hon verkar alldeles för ung
för att vara hans mor
men yxan
svingas

och det straffande röda
på den vita reliefen
översvämmar ordet
Tag. Äten.

Och hon tar honom
som en älskare
på sin tunga
tillbaka in i sin kropp.

(Tolkning: Roy Isaksson)

*

Jag har fått ett exemplar av Pauline Stainers diktsamling "Gående på vattnet" tillsänt mig i ett recensions-exemplar. Tyvärr har jag haft rätt hektiska veckor och har inte hunnit bli färdig med min text om boken än, och känner mig lite för risig just nu för att ta itu med det. Men låt mig säga tills vidare att det här rör sig om en sådan jävla kulturgärning, och att Stainers poesi hör till något av det angelägnare jag har läst på hur länge som helst. Det är poesi som är befriande avskalad och enkel, rå, ärlig, obehaglig och sensuell. Ett smakprov ovan, som jag hoppas är OK att publicera.
En längre text blir förhoppningsvis klar i helgen eller veckan. Men vänta inte på det, gå och låna på biblioteket!

Inga kommentarer: