onsdag 24 juni 2009

Väntan


Tja. Just nu händer inte hemskt mycket för att vara ärlig.
X antal texter är ivägmailade till X antal kulturredaktioner, och det skulle kunna hända något. Sannolikt inte. Så tills vidare jobbar jag några spridda timmar per dag och hoppas innerligt på att morgondagens arbetsintervju går vägen.

Ibland tänker jag att jag skäller upp för fel träd, bara borde se till att stanna på ett jobb jag gör rimligt bra, och typ...stadga mig. Och ha sällskap, semester och ordnad ekonomi.
Grejen är ju att det inte finns något särskilt roligt eller fritt i att hacka sig fram på några timmar/dag, ha konstant dåligt samvete för att jag inte är mer effektiv och duktig och framförallt inte har ett daytime job. Jag är ändå för tråkig för att njuta av de där timmarna i solen, utan upplever bara att jag borde skriva en till text istället.
Och för första gången på ganska länge saknar jag verkligen att ha någon vid min sida. Jag tror mitt hjärta är så pass helt och läkt det kan bli nu, och det börjar kännas rätt meningslöst att vakna själv, somna själv, göra allting för sin egen skull.
Synd att jag är så sjukt usel på att ragga; jag har liksom två lägen, varav det ena är subtil stenstod och det andra är Sodoms 120 dagar. Inget av dem fungerar jättebra. För övrigt vet jag inte ens var jag skulle träffa någon. Vi möttes vid lyrikhyllan?

Ah, okej, nog med nagelstirreri: låt oss prata om morgondagen och lite politik.
Har man några timmar över i morgon eftermiddag tycker jag man kan titta förbi på den här manifestationen.

Inga kommentarer: