onsdag 27 maj 2009

Tysk film über alles

Okej. Det här är mitt bidrag till Tysklands 60-årsjubileum.
Jag tycker ni alla ska lägga 23 sekunder av ert liv på att avnjuta den första tyska filmen som gjorts, "Das boxende Känguruh".
Det här är bara en av många anledningar till att jag läser tyska och inte franska; fransmännens första filmer handlar om arbetare som lämnar fabriken, tåg som kommer in till stationen, barn som busar med trädgårdsmästaren. Gäsp och tristesschock liksom.
Tyskarna däremot har en osviklig fingertoppskänsla för mediet, och kickstartar en lysande period i filmhistorien med en rafflande batalj mellan en boxare och en känguru.



Nej, förlåt. Jag blev inte med blogg för att posta YouTube-klipp, egentligen vill jag ju skriva djuplodande och intelligenta inlägg. Men just nu är jag så trött och stressad att ögonen går i kors när jag kommer hem efter tentor och jobb, och mina inlägg blir till ointelligent snömos.
Dessutom är det lite av en öm punkt i min självbild att jag inte kan franska. Nästan varje gång jag befinner mig i universitetsbiblioteket går jag fram till hyllan med fransk skönlitteratur och bläddrar lite i Marguerite Yourcenars samlade essäer.
Av de enstaka orden jag förstår inser jag ju så klart att så gott som alla essäer är rafflande läsfester: hur skulle det kunna gå fel med ämnesval som Kavafis, Borges, Piranesi, Lagerlöf et al. Och jag är hänvisad till att läsa svårfunna engelska översättningar. Buhu.
Eller bara ta mig i kragen och lära mig ett av de stora litteraturspråken som en normalfuntad kavajbärare.

Inga kommentarer: