torsdag 28 maj 2009

TLS hittar oupptäckta Lenin-dikter av W.H. Auden


Jag vet inte hur ofta ni, min kära presumtivt überbildade läsekrets, bläddrar i Times Literary Supplement. Själv gör jag det inte så särskilt ofta; men när jag såg det senaste omslaget till TLS var jag naturligtvis tvungen att plocka upp den. Man utlovade nämligen publikationen av tre tidigare opublicerade Auden-dikter...till Lenins ära.
(Auden var övertygad marxist fram tills början av fyrtiotalet, då han återvände till kyrkan, och stadigt rörde sig mot en allt mer konservativ livsåskådning.) Nu rör det sig inte riktigt om en så sensationell nyhet som omslaget utlovade. Det rör sig helt enkelt om bearbetningar av ett par ryska dikter, som ingick i Dziga Vertovs stumfilm "Tre sånger om Lenin". Till den engelska premiären av filmen hade Auden anlitats av den övertygade kommunisten och mycket filmintresserade Ivor Montagu för att förvandla råöversättningarna till fungerande poesi även på engelska. Och tja...att Auden var en skicklig poetisk hantverkare framgår tydligt av hans bearbetningar.
Och dessa rader ur den första sången,

"A million sand grains make a mound
A million corn a sack
A million of the weakest straws
Break the strong camel’s back"

är onekligen ett litet stycke suggestiv poesi som Auden skapat. Annars finns inte mycket mer att säga om de här nyupptäckta dikterna. Att det är en litteraturvetenskaplig nyhet förstår jag, men läsvärd poesi är det sannerligen inte. För även om vi väljer att bortse från att det är en totalitär diktator som lovsjungs är den andra sången rätt outhärdlig även ur en renodlat estetisk synpunkt. Eller vad sägs om de här avslutande raderna?

"He was simple and straight in his manner; the Russians called him just Ilytch
He lived in a hut; in a hut beyond the marshes"

Åh fan. Måste ha varit svårt att styra ett helt jävla land från denna lilla stuga ute i träsken, kunde man annars tänka sig.
Den tredje dikten som trycks i Times Literary Supplement har Auden överhuvudtaget inte rört vid, utan är alltså enbart en råöversättning av det ryska originalet. Den är hursomhelst ett sådant jävla ärkepekoral att det är svårt att se hur den känsligaste bearbetning av det här grundmaterialet skulle kunna få texten att fungera.

"and if ever you should
be in sorrow
then go you to this
tent and look
on LENIN
an your grief will pass
away from you, like water (x2)"

Eh...kommentarer överflödiga. Mer än något annat är de här texterna, och särskilt de sista två, goda exempel på hur flåshurtigt andefattiga litteraturen i trettiotalets Sovjet var. Och även om Auden vid denna tidpunkt sympatiserade med Sovjetunionen, måste ju även han ha slagits av att det var grundligt fördummade och fördummande texter han arbetade med.
Personligen kommer jag osökt att tänka på senare text av Auden, som återfinns i den aldrig sinande källan till visdom som är essäsamlingen "Färgarens hand"; det är ett stycke ur essän "Diktaren och staden".

"Det är idag ytterligt svårt att ta en offentlig person till ämne för en dikt ty det goda eller onda han gjort beror mindre på hans karaktär och avsikter än på det mått av opersonlig makt som stått till hans förfogande.

Varje engelsk eller amerikansk poet skulle hålla med om att Winston Churchill är en större gestalt än Karl II, men han vet också att han inte skulle kunna skriva en bra dikt om Churchill, medan Dryden däremot inte hade någon svårighet att skriva en bra dikt om Karl. För att kunna skriva en bra dikt om Churchill skulle en diktare behöva känna honom personligen, och hans dikt skulle komma att behandla människan, inte premiärministern. Alla försök att skriva om aldrig så betydelsefulla människor eller händelser till vilka diktaren inte står i ett nära och personligt förhållande är nuförtiden dömda att misslyckas."
(W.H. Auden, "Färgarens hand och andra essayer", översättning: Erik Sandin och Torsten Blomkvist, Bonniers 1965)

Nu jämför jag heller inte Churchill och Lenin (utan att för den sakens skull reducera den ärkekonservative Churchill till en endimensionell hjälte), men jag undrar om inte den här insikten kan stamma ifrån det drygt tjugo år tidigare försöket att bearbeta de här hymnerna till Lenin.
Hela artikeln kan ni läsa här.

Inga kommentarer: